Stanna upp ett ögonblick på banan – t.ex. är ruffen vid kanten av hål sju lätt att gå förbi. Men när vi stannar ett litet tag och lyssnar sjunger fåglarna i träden i kör. Vad som trivs i dessa delar av LAGK, på och mellan fairway och ruff, spelar lika stor roll som vad som händer på greenerna och teerna. Och vad som händer här skiljer LAGK från många andra golfbanor.
Om vi ser ut över Skåne ser vi att en stor del av marken upptas av jordbruk. En genomsnittlig svensk golfbana använder ungefär 37 500 m³ vatten per år, en siffra jämförbar med den för ett svenskt jordbruk [1]. Medan jordbruket använder betydligt mer kemikalier per hektar än en genomsnittlig svensk golfbana bidrar även tillförsel av närsalter och bekämpningsmedel från golfbanors skötsel till negativa effekter på vatten- och markkvalitet, liksom på biologisk mångfald [2]. Hållbar golfbaneskötsel, som den vid LAGK, visar att golf som markanvändningsform kan spela en annan roll.
Att vara med i LAGK är inget passivt medlemskap, eftersom banans ekologiska skötsel är ekonomiskt och socialt beroende av en gemenskap som värdesätter den. Att spela här visar därför att golf och naturvård kan samverka på samma områden, och LAGK visar vilka steg som måste tas för detta.
Franz-Michael Rundquist har varit med i LAGK sedan 1983. Hans koppling till banan har länge sträckt sig bortom spelet i sig. Som professor i kulturgeografi förde han med sig historisk kunskap och kunskap om kulturlandskapsutveckling till klubben. När LAGK:s naturkommitté bildades 1995 engagerade han sig i denna och har sedan dess varit en central del av den. I decennier har han organiserat kultur- och naturhistoriska vandringar på banan och lockat till sig såväl golfare som icke-golfare.
Tillfrågad om LAGK i första hand bör ses som en golfbana, ett naturreservat eller en historisk plats, ler han:
”Du frågar fel person. Jag ser allt det där. Mina golfpolare är ibland lite irriterade på mig när jag försvinner ut i terrängen och tittar på blommor. Å andra sidan känner jag till de historiska aspekterna av hur den här platsen har uppstått och var den befinner sig idag.”
Enligt honom är många av LAGK:s medlemmar redan medvetna om naturvårdsarbetet på banan och behandlar naturen med varsamhet. Han påpekar dock att även av misstag gå genom områden där känsliga växter växer kan orsaka trampskador. En viktig faktor är att reservatet är en växtplats för tio orkidéarter och LAGK bidrar till att stödja pollinatörer under växtsäsongen genom att erbjuda en pålitlig pollen- och nektarkälla när den behövs som mest.
Medan orkidéer trivs bäst i näringsfattiga, genomsläppliga jordar kräver de en jämn fuktighet utan vattenloggning [3]. Dessutom är de beroende av ett symbiotiskt förhållande med marksvampar, kända som mykorrhizasvampar. I detta ömsesidigt fördelaktiga partnerskap hjälper svamparna orkidéerna att ta upp vatten och näringsämnen, medan de i gengäld erhåller kolhydrater från växterna [4]. Ytterligare ett kännetecken hos orkidéer är deras ofta högt specialiserade pollinationsstrategier. Vissa arter använder bedräglig pollinering och lockar insekter genom blomformer, färger eller dofter som efterliknar potentiella parningsobjekt, och bidrar därigenom till att överföra pollen och säkerställa orkidéernas fortplantning [5].
Det viktigaste habitatet för hotade arter på Kungsmarken, särskilt orkidéer, ligger nära green 12. För att hjälpa till att skydda detta känsliga område uppmanas golfare och andra besökare att inte beträda det under växtsäsongen.
Franz-Michael betonar: ”Det finns många som talar om golf som ’grön asfalt’. Jag tycker att spela golf i ett område som Kungsmarken är ett privilegium.” För honom är kombinationen av golf och naturvård ingen motsättning, utan ett ansvar. Att skydda känsliga habitat kräver medvetenhet, omsorg och långsiktigt tänkande från alla som använder landskapet.
Tillfrågad om hur framgång skulle se ut är hans svar enkelt:
”En framgång vore att vi fortfarande finns här och att vi fortfarande har en intressant och viktig natur att fortsätta att bevara. Jag tror att vi kan det. Det finns många yttre faktorer som vi inte kan kontrollera, men om vi fortsätter som vi gör, och med den framsynthet vi har, tror jag att vi fortfarande finns kvar och mår ganska bra.”
Som klubbchef för LAGK är Marcus Tegstam medveten om de effekter klubbens skötselplan för golfbanan kan ha för golfspelet på Kungsmarken:
”Å ena sidan kan vissa säga att delar av vår bana kan vara spelmässigt mycket svår på grund av detta; å andra sidan utmanar dessa aspekter ditt egna golfspel. Det finns många exempel runt om i världen där stora turneringar t.ex. Majors spelas på banor med liknande ruff, för att utmana de allra bästa i världen.”
Läs mer
För vidare läsning:
[1]
Jordbruksverket (2024): Officiell statistik om jordbruksmarksanvändning i Sverige, inklusive hur mark fördelas och förvaltas nationellt.
Statistiska centralbyrån (2022): Nationell miljöstatistik, inklusive indikatorer för vattenanvändning i Sverige.
STERF (2014): Forskningsprogram om hållbar vattenhantering för golfbanor, med fokus på bevattningsstrategier och effektivitet i nordiska klimat.
[2]
Tidåker, Wesström & Kätterer (2017): Analys av energianvändning och klimatpåverkan från underhållet av två svenska golfbanor.
Statbase, Gödselmedelsförbrukning i Sverige: Data om gödselmedelsanvändning per hektar åkermark i Sverige.
[3]
Länsstyrelsen: Information om det skyddade Kungsmarken.
[4]
Mykorrhizaöversikt: Förklarar hur mykorrhizasvampar bildar symbiotiska relationer med växter och förbättrar närsaltsupptag och markens motståndskraft.
[5]
Naturvårdsverket: Beskriver Sveriges system för artskydd enligt nationell lagstiftning. Skyddade arter, inklusive alla vilda orkidéer.
