Varje år från efter slåttern i juli/augusti introduceras efterbetning med ett antal betande kor, innanför tillfälliga stängsel, i delar av ruffen. De betar det långa gräset, lämnar sin dynga bakom sig, och bearbetar marken på sätt som ingen maskin kan efterlikna. Betning håller näringsnivåerna i ruffen naturligt låga. Dynga tillför organiskt material och mikrobiellt liv direkt tillbaka till marken. Fysisk störning från deras klövar skapar små fläckar av bar jord som vissa växt- och insektsarter är beroende av för att etablera sig [1]. Det är samtidig gödsling, luftning och habitatskapande utan syntetiska insatsmedel.
På LAGK är det enbart på greener och teer, 1,5 hektar av den totala banan som gödselmedel och fungicider i begränsad omfattning appliceras. Till skillnad från andra golfbanor applicerar LAGK även kemiska medel mer sällan, ungefär en till två gånger per år. Klippt till bara några millimeter, konstbevattnat och ständigt utsatt för spel är gräset på greenerna under relativt stark stress. Svampsjukdomar trivs under dessa förhållanden, och med stigande temperaturer och alltmer frekventa fuktighetsextremer ökar risken. [2].
Kemikalieanvändning är sällan enbart en lokal fråga. Kemiska ämnen kan läcka in i närliggande vattendrag och sjöar och orsaka algblomning. Dessa blomningar bildar tjocka lager på vattenytan som blockerar solljuset från att nå undervattensväxter. När algerna dör bryter bakterier ner dem, och i den processen förbrukar de löst syre i vattnet. Detta kan lämna för lite syre för fiskar och andra djur som behöver syrsatt vatten. Denna process, kallad eutrofiering, är en av de främsta mekanismerna bakom försämring av akvatiska ekosystem, och kemikalieläckage från golfbanor kan bidra till detta problem om skötselpraktikerna inte är noggranna [3].
Inte intuitivt lika tydligt är kanske gödselmedels effekt på klimatet. Medan produktionen av kvävegödselmedel är energiintensiv och till stor del beroende av fossila energikällor [4], är en andra effekt vad som händer efter applicering: kväve i marken påskyndar mikrobiella processer som frigör dikväveoxid (N₂O), en växthusgas med en uppvärmningspotential ungefär 300 gånger den hos koldioxid över en 100-årsperiod [5].
Slutligen kan kemikalieanvändning även påverka markens hälsa. När gödselmedel används i större omfattning och upprepade gånger minskar de aktiviteten hos naturliga mikrober, vilket med tiden gör marken mer beroende av tillsatta kemikalier för att förbli produktiv och därmed sämre på att upprätthålla sin bördighet på egen hand [6].
I ruffen på Kungsmarken har arter som ängsvädd (Succisa pratensis), en växt som skulle konkurreras ut under de näringsrika förhållanden som gödsling skapar, fått fäste [7]. Och där ängsvädd växer följer förmodligen violettkantad guldvinge (Lycaena hippothoe) efter – en fjäril som trivs i näringsfattig ängsmark [8]. Det är bara ett exempel på en kedja av interaktion och beroende i naturen som bara finns när marken inte är berikad bortom den naturliga nivån.
Minskad kemikalieanvändning på golfbanor, som LAGK visar, bidrar därför till att bevara faunan, stödja biologisk mångfald och värna om vattenkvaliteten i Glomsjön och vattendragen bortom den.
Läs mer
För vidare läsning:
[1]
Veen m.fl. (2024): Visar att betesdjur skapar ekologiska förhållanden som gräsklippning ensam inte kan efterlikna.
Brummerloh & Kuka (2023): Förklarar hur dynga bidrar med näringsämnen, organiskt material och mikrobiell aktivitet till gräsmarker.
Van Klink m.fl. (2015): Visar att stora växtätare formar gräsmarksekosystem genom betning och fysisk störning, vilket kan öka habitatdiversiteten och påverka insektssamhällen.
[2]
DLF ProGrass (2025): Beskriver hur varmare temperaturer, fuktighetsextremer och förändrade vädermönster ökar risken för gräspatogener.
[3]
World Resources Institute: Översikt av eutrofiering, algblomning och hypoxi.
[4]
IEA Ammonia Technology Roadmap: Förklarar hur ammoniaproduktion är starkt beroende av fossila bränslen och är energiintensiv.
[5]
IPCC AR6: Förklarar klimatpåverkan av dikväveoxid (N₂O), en växthusgas som frigörs från mark efter kväveapplicering.
[6]
Geisseler & Scow (2014): Genomgång av långsiktiga effekter av mineralgödselmedel på markorganismer.
Dincă m.fl. (2022): Genomgång av gödslingarnas påverkan på markens mikrobiella samhällen och markkvalitet.
[7]
Beltman m.fl. (2002): Undersöker hur näringsberikning förändrar växtsamhällen i kalkrika kärr och kan hota specialistarter.
[8]
Naturefund: Översikt av habitatkrav och bevarandeutmaningar för den violettkantade guldvingen.
