Hålvägar – Skylt 3
En medeltida väg österut från Lund har passerat strax söder om Glomsjön. I slänten på andra sidan sjön (östra sidan) kan man fortfarande se spår av denna väg i form av de långa fårorna i marken, som leder nedför slänten mot vadstället över Glomsbäcken. Fårorna bör enligt arkeologer vara s.k. hålvägar som åstadkommits av människor, djur och vagnar på väg till vadstället.
Den medeltida muren som syns en bit bort till höger om denna skylt fortsätter uppför slänten öster om sjön och sedan vidare ca. 1 kilometer österut till Kungsmarkens yttre gräns. Historiskt har muren skilt betesmarken i Hästhagen från ängsmarken i Kungsängen. Muren är ett exempel på stora medeltida konstruktionsarbeten i Kungsmarken. Hela reservatet omges av en samtida stenmur av flera kilometers längd, vilken man kan se från Glomstorp (biskopsborgen vid skylt 5). Medeltida murrester återfinns också längs västra stranden av Glomsjön. Syftet med murarna har sannolikt varit att avskilja odlings-, ängs- och betesmark.
Vad är hålvägar för något?
Hålväg är en fornlämning som består av en fåra i marken där en forntida väg gått fram. Fåran har bildats av slitage från hovar, klövar och fötter, samt genom rinnande ytvatten (exempelvis regn).
Med hålväg menas även en smal passage med branta väggar genom fast berg. Sådana hålvägar förekommer längs sprickor i graniter och gnejser.
När en väg på grund av upprepande slitage blev för ”dikig” eller på annat sätt obekväm, valde man att gå vid sidan om och därför kan man i hålvägstäta områden ofta se flera parallella stråk intill varandra. Vissa hålvägar är nästan V-formade i genomskärning, medan andra kan ha en U-form. De senare visar att de fortfarande brukades när man började använda vagnar. Hålvägar förekommer mest i sluttningar eller på åsar där många människor har färdads. Smärre hålvägar trampas fortfarande in av djur och människor där flitigt nyttjade stigar passerar genom lösa markytor
